Område 1 – Psykologins historia och utveckling

Området Psykologins historia och utveckling innefattar kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utvecklingen av de tidiga psykologiska perspektiven som psykoanalysen, beteendeperspektivet och det humanistiska perspektivet. Dessutom behandlar kunskapsområdet kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar men även hur verklighetsuppfattningar och självbilder påverkas och formas utifrån de tidiga psykologiska perspektiven. Även relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen tas upp.Psykologins historia

Frågor om människans beteende har i alla tider väckt intresse. På 1800-talet började man söka svaren på ett mer vetenskapligt sätt. Här kan du läsa mer om psykologins historia.

http://enbloggompsykologi.blogspot.se/p/perspektiv-pa-psykologi.html

Den moderna psykologins historia är kort men händelserik. På 100 år har det växt fram flera perspektiv. Seklets mest inflytelserika perspektiv står Sigmund Freud för. Freud skapade ett stort, komplicerat och omdiskuterat teoribygge som han kallade psykoanalys. Psykoanalys är dels en teori, dels en terapimetod. Freud har haft och har fortfarande stort inflytande på konsten, litteraturen, kulturen och det allmänna västerländska tänkandet. Det finns många som har byggt vidare på Freuds tankebygge och forskning bedrivs i ljuset av detta. De som har vidareutvecklat och breddat psykoanalysen ingår tillsammans med Freud i den inriktning vi idag kallar för psykodynamisk psykologi.

Forskningsmetoder

Hur får man fram kunskap om människans beteende? Inom psykologin använder man sig av flera olika forskningsmetoder.

Tillämpad psykologi

Många yrkesgrupper behöver i sitt arbete använda sig av psykologi. De kunskaper man får fram genom forskning kan tillämpas i vårt vardagsliv och yrkesliv

Framväxten av de fem psykologiska perspektiven

Fabeln om de fem blinda männen och en elefant

Det var en gång fem blinda män och en elefant. Den förste blinde mannen höll i elefantens ena öra. Det är ett stort blad, sa han. Nej, sa den andre som höll om elefantens ena ben. Det är ett träd. Den tredje hade fått tag i en av betarna. Det är ett spjut, tyckte han. Nej, sa den fjärde, som höll i svansen. Det är ett rep. Och den femte? Han trodde elefanten var en orm, eftersom han höll i svansen.

Nu undrar säkert du vad denna fabel har med psykologins framväxt och utveckling att göra. Svaret är att det inom psykologin finns ett antal olika  förklaringsmodeller /perspektiv/synsätt. Vart och ett av dessa perspektiv utgör förslag på hur vi kan uppfatta och förklara varför människor tänker, känner och handlar på ett visst sätt. De blinda männen använde sina sinnen för att klura ut vad elefanten var för något. De kom fram till olika svar eftersom de utgick från olika saker, ett ben, en snabel osv. Inom psykologi brukar man prata om fem stora perspektiv: psykoanalysen, beteendeperspektivet, humanistisk psykologin, kognitiv och biologisk psykologi.

Att det förekommer så många olika förklaringsmodeller kring människan beror på att det är svårt att säkert fastställa varför människor tänker, känner och beter sig som de gör. Begreppet perspektiv betyder därför att man kan se och betrakta en och samma sak människan fast på olika sätt, ur olika synvinklar. Vad de olika representanterna för den psykologiska forskningen är överens om, är att människan är en mycket komplex varelse, som inte lättvindigt kan reduceras till en handfull massa.

Periodvis har det funnits hårda motsättningar mellan de olika perspektiven, men tendensen idag är att de närmar sig varandra, speciellt genom den biologiska psykologin. Ett perspektiv ger sällan hela sanningen. De olika perspektiven ger oss möjlighet att jämföra och kritiska granska människans beteende utifrån olika synvinklar.

Perspektiven kortfattat

Psykodynamiska – det omedvetna krafter, barndomen  och drifterna är i fokus. Vårt beteende är ett resultat av inre konflikter samt viljan att tillfredställa våra behov och inre drivkrafter (libido och aggressionsdrift). Psykiska störningar orsakas av omedvetna inre konflikter som uppstått i barndomen. Sigmund Freud ses som psykoanalysens fader.

Beteendeperspektivet – även kallad behaviorismen, bortser från inre processer, endast det synliga och mätbara beteendet är intressant. Vårt beteende är ett resultat av miljö och består utav inlärda mönster.  Psykiska störningar är ett resultat av felaktig inlärning. Ivan Pavlov, John Watson och B F Skinner tillhör de mest tongivande figurerna inom detta beteendeperspektivet. Kallas ibland för inlärningspsykologi.

Humanistiska perspektivet – menar att människan är en fri, kreativ, aktiv individ som drivs av behovet att förverkliga sig själv. Människans sätt att uppfatta och tolka sin situation avgör hennes beteende. Psykiska störningar beror på att viktiga behov och känslor är otillfredsställda samt att det råder en inkongruens mellan individens självbild och inkommande information. Carl Rogers, Carl Gustaf Jung och Abraham Maslow är några av företrädarna för denna inriktning.

Kognitiva perspektivet – människans intellektuella funktioner är i fokus som tänkande, minne, språk, problemlösning, inlärning, perception samt människans förhållande till datorer och hur de används. Det kognitiva perspektivet menar att vu har olika grundantaganden om verkligheten och detta påverkar vårt sätt att se på världen och vår omgivning men styr också våra tankar som i sin tur påverkar våra känslor och vårt beteende. Psykiska störningar beror på felaktiga tankemönster och dålig kommunikation. Jean Piaget är en av de forskare som påverkat den kognitiva inriktningen.

Biologiska perspektivet – hjärnan, nervssystemet och de kemiska processerna är i fokus. Hur påverkas hjärnan och nervsystemet av drogers inverkan är en av många frågor som tas upp här. Psykiska störningar beror på en kemisk obalans i hjärnan och/eller en hjärnskada.

Fundera över:

  1. Kan de olika perspektiven ha rätt, men på olika sätt?
  2. Vilket/vilka perspektiv låter mest intressant, varför?
  3. Vilket/vilka perspektiv stämmer bäst med dina tankar kring människan och människans beteende?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s